VFU vecka 3. Didaktiskt material del 3
Under min tredje vfu vecka genomförde jag den sista delen i mitt didaktiska material. Under vfu perioden upptäckte jag barnen intresse för bokstäver och skrift. På kylskåpet som de har i förksolans lokal har de kylskåpsmagneter i form av bokstäver, framför kylskåpet hade pedagogerna ställt en liten pall för att barnen skulle kunna sitta där och leka med bokstäverna. Detta var mycket populärt bland alla barnen i barngruppen. Jag talade om detta med min handledare och hon berättade för mig att hon tyckte att de äldre barnen i gruppen skulle behöva jobba lite mer med just detta. De barnen som skall börja förskoleklass till hösten tyckte hon var extra viktigt att jobba med för att de i förskoleklassen skall kunna känna igen bokstäver, vad de heter och hur de låter. Personligen håller jag med henne om detta då jag anser att de äldre barnen behöver jobba med bokstavkännedom för att i förskoleklassen få det lättare och en större möjlighet att hänga med. I läroplanen för förskola (lpfö98 rev10, s.7) står det att förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen.
Utifrån diskussionen med min handledare kom jag fram till att utforma ännu ett material, men denna gången med fokus på språk och inte matematik. Jag tänkte tillbaka på de språkdelar vi har berört i kursen och kom att tänka på Ann-Katrin Svenssons föreläsning om olika metoder för språkutvecklande arbetssätt. I föreläsningen tar Ann-Katrin¹ upp en metod som heter Ljudningsmetoden. Hon förklarar att den går ut på att barnen lär sig koppla bokstavsljud till bokstäver och ljuder på så sätt ihop olika ord. Hon menar att de tar delar(ljud) och sätter ihop de till helheter (ord). Företrädarna för ljudningsmetoden menar att barnen inte kan knäcka skriftspråkskoden förrän de kan förstå sambandet mellan ljud och bokstäver (Lindö 2009, s.38). Jag ville utifrån detta skapa ett material där barnen kommer i kontakt med skriftspråket och kan utveckla en förmåga att kunna koppla ljud till bokstäver. I materialet handlar det om att kunna lyssna efter bokstavsljuden och koppla en bokstav till dem.
Beskrivning av spel "första bokstaven"
Spelet består av bildkort, på varje bildkort finns det olika bilder och under varje bild en tom ruta där barnen skall lägga den bokstav som passar ihop med bildens första bokstav. Det gäller alltså för barnen att lyssna på hur första bokstaven låter i det som bilden föreställer. När alla bokstäver ligger på plats bildas det ett ord, tillexempel: en bricka består av bilder på Lampa, Ekorre, Krabba och Apelsin sätter man samman första bokstäverna i dessa bilder bildar de ordet LEKA. Jag har valt att utforma två "svårighetsgrader" i detta materialet där det finns kort som bildar ord på fyra bokstäver och kort som bildar ord på fem bokstäver. Spelet startar med att man kommer överrens om man skall spela med fyran eller femman, sedan får barnen välja varsitt kort. Alla bokstäver läggs med bokstavsidan nedåt på bordet framför barnen. När de är ett barns tur får hen plocka upp en bokstav och kolla på den. Sedan gäller det att lyssna och se om det är någon utav bilderna på sin bokstavsbricka som har en första bokstav som låter som bokstaven hen har fått upp. Har barnet det får hen placera bokstaven under respektive bild, har barnet inte det får hen lägga tillbaka bokstaven på bordet och turen går vidare. Den som först har fyllt hela sin bricka har vunnit spelet. Då är det dags att försöka koppla ihop alla bokstavsljuden och utläsa vilket ord som har bildats på brickan.
Syftet med materialet
Är som jag skrev ovan att skapa ett material där barnen kommer i kontakt med skriftspråket och kan utveckla en förmåga att kunna koppla ljud till bokstäver. Jag ville göra detta på ett lekfullt sätt och därför blev även detta material utformat som ett spel. I Läroplanen (lpfö98 rev10, s.10) står det att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.
Reflektion
Utan en pedagog är detta spelet i stort sett inte möjligt att genomföra, en pedagog behöver sitta med barnen och hjälpa dem att hitta rätt bokstäver. Jag genomförde spelet tillsammans med fem barn i åldern 5-6 år. Jag märkte att vissa hade väldigt svårt för att höra bokstavsljuden, och då är det ju självklart inte lätt och kanske inte så roligt heller. När jag genomförde spelet var det två barn som lämnade aktiviteten för att de inte tyckte att det var roligt. Jag anser att bokstäver är något som man kontinuerligt på olika sätt måste jobba med i förskolan. Självklart blir det svårt när jag som student kommer in och skall presentera en helt ny grej för barnen som de aldrig har jobbat med tidigare. Men jag anser också att mitt material kan ge upphov till mycket kunskap, det gäller bara att jag som pedagog har ett förhållningssätt där jag visar barnen att jag finns där och stöttar dem. När barnen fick upp en bokstav frågade jag dem vad den heter, om de inte kunde så berättade jag vad den hette och hur den lät. Sedan gick vi tillsammans igenom bilderna och lyssnade om det var någon som lät som bokstaven. Tillexempel om barnen fick upp ett P gick vi tillsammans igenom bilderna, jag frågade "låter det P i början på Lampa" och drog ut lite extra på första bokstaven för att barnen skulle höra. De fick lyssna och berätta om de kunde höra bokstaven. Materialet skulle nog fungera bäst tillsammans med två eller tre barn, fem barn var lite många. De tröttnade eftersom att spelet tog såpass lång tid när alla barn skulle gå igenom sina bilder. Sedan säger jag åter igen att detta är något som man behöver jobba återkommande med för att väcka barnens intresse.
Kursmål som berörs i detta inlägg:
- Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesset är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.
- Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande.
- Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.
Referenser
Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Muntlig källa:
¹Ann-Katrin Svensson, Föreläsning Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt. Högskolan i Borås 20 januari 2015
