JennyAlgelid

Drama betyder att åkådliggöra genom handling. Det innebär att drama är ett sätt för oss att uttrycka oss genom att göra något konkret.

 

Under workshopen med Gunilla Fihn¹ gick hon igenom en modell för fyra olika lärande former genom drama.

Modellen är utvecklad av Lars Lindsström och belyser det lärande som kan ske genom estetiska lärprocesser.

Lärande...

Om - Har ett förutbestämt lärandemål. Om innefattar lärandet om Drama som ämne. Det vill säga teoretiska perspektiv på ämnet. Det kan innefatta vilka olika drama metoder det finns, dess syfte och hur de skall genomföras.

I - Innebär lärandet som sker genom att utforska. Lärandet I syftar inte till att lära sig något förutbestämt utan handlar snarare om att utforska ämndet drama och hur man agerar i ämnet. Det kan tillexempel handla om att utforska improvisationstekniker, utveckla förmågan att agera i en roll, utforska hur man använder sin röst, kropp tiden och rummet för att kommunicera budskap. Lärandet I handlar om att tillägna sig ny kunskap om olika tekniker som behövs för att genomföra drama.

Med - Innebär lärandet med drama som metod för bearbetning av olika problem och frågeställningar. Lärandet Med drama kan kopplas ihop med andra ämnen, drama används som lärande för att utforska andra ämnen.

Genom - Innebär lärandet som sker genom att använda drama. Lärandet genom belyser alla de kompetenser som kan utvecklas genom drama. Det kan vara tillexempel, kroppsspråk, förståelse för andra människor, språk och berättelse, ökat självförtoende och förmåga till kreativt samspel.
(Einarsson 2013, ss.131-132)

 

Gunilla Fihn¹ Berättar att drama i förskolan främst bygger på att pedagogerna tar rollen som ledare på allvar. Det krävs någon som kan leda barngruppen. Jag som ledare måste tänka på att gå in i drama med en lättsam attityd och tänka på att utöva aktiviteterna med humor. Hon nämner vidare att det är viktigt att pedaogerna är med som medforskare men att de inte får glömma bort att de inte är där på samma villkor som barnen eftersom pedagogen är den som har skapat aktiviteten.

 

Under Workshopen samtalde vi om hur man introducerar drama i en barngrupp. Fihn¹ menar att det inte bara är att hoppa in i en drama aktivitet utan att barnen behöver värmas upp och långsamt komma in i dramat. Ett dramapass kan se ut som följer:

Här finns möjlighet att berätta vad som kommer att hända under tiden. Pedagogen kan tillexempel starta en berättelse "Idag barn så tänkte jag att vi skulle åka luftballong, men först måste vi packa ned det vi skall ha med oss". Sedan får alla barnen säga vad de vill plocka med sig på ballongfärden och samtidigt som de säger ordet göra en rörelse.

Enklare, mindre övningar. Kan tillexempel vara att barnen står i ring och håller varandra i handen, pedagogen leder barnen och berättar att de skall se hur stor ring de kan göra (alla barn flyttar så långt bak de kan utan att släppa varandras händer), och sedan hur liten ring de kan göra (alla barnen går in mot mitten och försöker göra ringen så liten som det bara går).

3. Koncentration och improvisations övningar
Koncentrationsövningar kan vara sådanna där barnen måste uppfatta när något händer. Improvisation kan vara att barnen får göra vad de vill utifrån sina egna tankar. Exempel på en sådan uppgift kan vara: Barnen får gå runt i rummet samtidigt som pedagogen slår på en trumma, när pedagogen slutar slå på trumman skall barnen förvandlas till statyer. Konsentrationen är att lyssna efter när trumman slutar slå, improvisationen när barnen gör sina egna statyer.

Det är viktigt att ibland stanna till och reflekter över det som sker. Därför kan pedagogen emellanåt ställa frågor till barnen och utmana dem att reflektera över vad som sker.

5. Gestaltning
Nu har barnen fått testa på drama lite lätt och man kan nu introducera större drama uppgifter i form av gestaltning. En gestaltningsövning man kan göra tillsammans med barnen är att dela upp dem i mindre grupper och låta dem gestalta något utifrån ett tema som pedagogen väljer. Det kan tillexempel vara: Detta kan man göra på förskolan. Barnen få samtala med varandra och reflektera över vad som finns att göra och gestalta detta utan att prata. Pedagogen berättar i vilka som skall få visa först, barnen får ställa sig i mitten och visa upp vad de har kommit fram till.

Som avslutning på ett drama pass kan man ha en avslappning. Pedagogen sätter på lugn musik och barnen får lägga sig på golvet. Detta för att slappna av och ta in övningarna de har gjort.
Det är viktigt för barns lärande att få sammanfatta vad de har gjort. Fråga barnen vad de tyckte var roligt, vad de har gjort, vilka statyer det blev och så vidare.

Reflektion
Genom drama får barnen chans att vara någon annan, de får träna på att leva sig in i hur det är att vara någon annan och på olika sätt uttrycka sig genom drama. Freidrich Fröbel framhöll att barnens sinnesupplevelser var grunden för lärandet, barnen lär med kroppen (Dahlbeck & Persson 2010, s193). Läroplanen (lpfö98 rev10, s.10) framhäver att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Drama handlar om mycket mer än bara ämnet drama, genom det får barnen chans att utveckla förståelse för kroppspråk, inlevelseförmåga, språk. Det ger också upphov till ett ökat självförtroende genom att barnen får träna på att våga ta för sig. Drama i förskolan kommer egentligen automatiskt genom barns lek, rollleken är ett exempel på drama. Barnen lever sig in i en roll som någon annan och utforskar hur det är att vara denna personen, vilket kroppspråk och uttryck har denna personen och så vidare.
Min roll som pedagog inom drama är att synliggöra de olika erfarenheter som barnen bär med sig. De är genom de som de utrycker sig och skapar sig en identitet och självkänsla.

 

  - Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser