JennyAlgelid

Musik har en konstig påverkan på oss människor, genom att lyssna på det kan vi bli glada, ledsna, sprallig, lugna. Ute i världen finns det massor av olika musikstilar och jag är inte ens bekant med hälften utav dem. Alla fattar vi tycke för olika saker. När man kommer ut i förskolan stöter man på musik genom samling, och ibland kan cd spelaren stå på och spela musik i bakgrunden. Men är det rättvist att endast sjunga samma gamla visor och sånger om och om igen för att pedagoger känner någon typ av trygghet i att följa rutinerna? Ofta stöter man dessutom på sångsamling som någon typ av utfyllnadsaktivitet och har egentligen inget annat syfte än att hålla barngruppen lugn i väntan på att något annat skall hända. I läroplanen för förskola (lpfö98 rev10, s.11) står det att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama. Musik finns med som en del i förskolans läroplan men jag tror att pedagoger väljer att förbi se detta med "vi har sångsamling på fredagar". För mig är inte detta tillräckligt, min upplevelse är att barn tycker att det är roligt med musik och har rätt att möta allt lärande som finns i den. En pedagogisk verksamhet skall utgå ifrån barnens intressen och erfarenheter och därför anser jag att området musik måste utvecklas i förskolan. Ferm Thorgersen (2012, s. 79) berättar om vikten att utgå från barnen och att tillsammans skapa nya musikaliska erfarenheter. Alla barn har olika erfarenheter av musik, jag tycker därför att vi i förskolan borde behandla ett större område och arbeta med olika genrer för att bemöta alla erfarenheter och ge barnen en möjlighet att möta olika typer av musik.

 

 

"Jag kan inte sjunga, jag kan inte spela instrument"
Barnen bryr sig inte om att det inte låter superbra när du sjunger. Det handlar snarare om att som pedagog vara delaktig och vara en förebild. Alla kan sjunga om de bara vågar. Under workshopen med Karin Lindahl¹ berättar hon att barn inte har lika långa stämband som vi vuxna, pågrund av detta har barn ett ljusare tonläge. Karin menar att för att barnen skall kunna sjunga med är det viktigt att vi vuxna sjunger i ett ljusare  tonläge, annars finns risken att barnen inte sjunger med och det beror inte på okunskap eller vilja, det beror helt enkelt på att de inte kan. Pedagogens förhållningssätt är avgörande för om musikstunden kommer uppskattas av barnen, det krävs en engagerad pedagog för att få engagerade barn. Det gäller att kliva ut ur sin bekvämlighetszon och dra på sig pedagogkotymen och våga göra för barnens skull.

        Samma gäller med instrument. Våga introducera instrument i samlingarna, barnen älskar det. Karin Lindahl¹ talar om att pedagoger kanske väljer bort instrument för att det blir högljutt, stökigt och okontrollerbart. Hon säger  att barnen självklart kommer att bli intresserade och vilja prova när man kommer in med något nytt i samlingen. Karin nämner vidare att det kan få vara så, om man med musiken inför rutiner och låter barnen möta instrumenten fler gånger än en gång om året, så kommer det inte vara lika nytt och spännande längre. Precis som man har regler för allt annat går det att ha regler för musik också, barnen lär sig snabbt. Kommer det nya instrument kan man ju förstå att barnen blir ivriga på att testa, därför anser jag att det kan få vara lite stökigt en stund när man introducerar något nytt. Låt barnen testa. Jag vet ju hur jag själv är när det kommer fram något som jag gärna vill testa, det går inte att fokusera på något annat än det roliga, vilket gör att jag tappar fokus och inte lyssnar.

 

Ehrlin (2012, s.139) menar att pedagoger inte vågar sig på sång och spel på grund av att deras kunskaper är för knappa. Pedagoger vågar inte utmana sig själva och håller sig till de som de känner sig trygga i. Ehrlin (2012, s145) förklarar att pedagogers känsla av otillräcklighet kan tänkas bero på att de förknippar musik med instrumental skicklighet, komposition och konstnärligt hantverk. Viktigt att bära med sig är att man inte måste kunna spela instrument eller kunna sjunga för att utöva musik i förskolan. Pedagogen är förebilden och det är därför av största betydelse att man vågar ge sig på det som man är osäker på för att utmanas i sin yrkesroll och skapa ett lustfyllt lärande tillsammans med barnen. Som jag nämt ovan behöver man inte vara proffs för att utöva musik. Ofta krävs det inte så mycket. Karin Lindahl¹ visar på sin workshop några enkla sätt att spela melodier på ett piano, allt hon gör är att trycka på två olika tangenter eller spela några tangenter i rad. Det behöver inte vara svårare än så. Sedan anser jag att man behöver ju faktiskt inte gå in och börja med att spela mozart, börja någonstans där du kan känna dig bekväm. Är piano och gitarr för svårt så börja någon annan stans, Ta en trumma, maracas eller vad som helst. Och utaman dig själv succesivt.

---

---

 Kursmål som berörs i detta inlägg:

- Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesset är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

- Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

 

Ferm Thorgersen, Cecilia (2012). Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur ss. 69-84

Ehrlin, Anna (2012). Att starta musikprofil i förskolan. I MusikstundenSöderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur ss.139-152

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Muntlig källa:

Karin Lindahl. Workshop - Musik 1. Högskolan i Borås 24 Februari 2015. 

---