AKK
Kategori: Specialpedagogik, Språk
AKK står för alternativ och kompletterande kommunikation. Det är av största vikt att ge alla barn i förskolan en chans till förståelse och utveckling. I förskolan sker ofta möten med barn som av olika andledningar inte kan göra sig förstådda genom talat språk. De måste även de få chansen att utrycka sig och förstå. I kursen har vi haft två tillfällen tillsammans med Camilla Carlsson där hon har gått igenom begreppet AKK. I AKK ingår begreppen TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) och GAKK (Grafisk altenativ och kompletterande kommunikation). I detta inlägg kommer jag att gå igenom dessa begrepp och redogöra för varför det är bra att arbeta med.
Camilla Carlsson redogör i sin föreläsning/workshop¹ för att de som behöver akk är de som:
- Har bestående eller tillfälliga svårigheter med att uttrycka sig.
- Behöver ett medel som komplemet för uttryck och förståelse. Det kan vara barn som är påväg mot tal me inte är helt framme ännu, eller som i vissa situationer behöver hjälp på talet inte räcker till.
- Har bestående behov, de som inte har något tal på grund av utvecklingsstörning tillexempel.
- Behöver ett medel som komplemet för uttryck och förståelse. Det kan vara barn som är påväg mot tal me inte är helt framme ännu, eller som i vissa situationer behöver hjälp på talet inte räcker till.
- Har bestående behov, de som inte har något tal på grund av utvecklingsstörning tillexempel.
En del barn har så stora svårigheter i sin språk- och kommunikationsutveckling att man måste hitta andra vägar utöver talet för att kommunikation ska bli möjlig (Heister Trygg 2012). Att kommunicera är en grundläggande rättighet, och därför bör vi hitta andra sätt än talat språk att kommunicera med. AKK är hjälpmedel som gör det möjligt för alla barn att kommunicera. Svensson (2009, s.11) menar att språket är väsentligt för människans hela utveckling eftersom det är genom det vi får kontakt med andra människor. Camilla Carlsson¹ menar att om barn inte har kommunikationen riktigt är det väldigt lätt hänt att de blir utstötta för att andra helt enkelt inte förstår dem. Genom att arbeta med AKK kan vi motverka att barn blir utstötta och ge dem ett stöd i sin kommunikation som bidrar till ökad förståelse hos andra och ger barnet ett sätt att utrycka sig på. Det är därför av största vikt att inte enbart använda AKK med de barn som har svårigheter utan att AKK blir som en helhet i verksamheten bland alla barn. Utan alla barns kunskap blir AKK inget stöd eftersom det då blir på samma sätt att ingen kan förstå och tolka barnets intentioner.
TAKK - Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation.
Tecken som stöd är något som jag upplever väldigt intressant och mycket viktigt att använda sig av i förskolan. Hela tiden och inte bara vid behov, detta för att behålla tecken färskt i minnet och inte behöva lära sig allt på nytt. Men också ge möjligheten till alla barn att lära sig tecken, dels för att de skall kunna kommunicera om de skulle möta personer som utövar tecken och dels för att det är betydande även för de barn som har kommunikationen. TAKK fungerar som ett stöd, en förstärkning av det barnen vill berätta, och kan på så sätt vara betydande för alla barns språkutveckling. Viktigt att tänka på är att Tecken som stöd används som stöd till det talade språket och är alltså inte detsamma som teckenspråk.
TAKK används som komplement när det talade språket inte riktigt är helt utvecklat eller när barn inte finner ord. När ett barn inte har möjlighet eller kunskapen att utrycka sig kan tecken vara ett bra hjälpmedel för barnen. De kan med hjälp av tecken göra sig förstådda bland både vuxna och barn. Camilla Carlsson¹ redogör i sin föreläsning för att forskare kommit fram till att TAKK är användbart för en stor variation av människor med olika språkliga nedsättningar. Hon redogör för sex goda själ till att TAKK lyfts fram:
1. Det ger långsammare och tydligare tal
2. Tecken kräver mindre finmotorik än tal
3. Det ökar koncentrationen vid inlärning
4. Det ställer mindre krav på hörselminnet och slutledningsförmågan
5. Det är oftast lättare att minnas det man ser (tecken) jämfört med tal
6. Tecken är oftast mer lika begreppen de beskriver än vad talet är. ex: tecknet för bil visar hur föraren vrider på ratten, båt visar hur båten gungar.
Hur lär man Tecken?
Under workshopen med Camilla fick vi tillgång till varsin ipad där vi fick prova olika appar och kolla runt på olika hemsidor som har bra inlärningsmaterial för TAKK. Det finns mängder av sidor på nätet där man kan hitta information och material att änvända i förskolan. Camilla¹ nämner att tecken kan introduceras lite i taget för att med tiden byggas på och skapa ett teckenförråd. Det kan i början handla om att tillexempel lära barnen tecknen för olika frukter och sedan använda dessa kontinuerligt under frukstund.
Under workshopen med Camilla fick vi tillgång till varsin ipad där vi fick prova olika appar och kolla runt på olika hemsidor som har bra inlärningsmaterial för TAKK. Det finns mängder av sidor på nätet där man kan hitta information och material att änvända i förskolan. Camilla¹ nämner att tecken kan introduceras lite i taget för att med tiden byggas på och skapa ett teckenförråd. Det kan i början handla om att tillexempel lära barnen tecknen för olika frukter och sedan använda dessa kontinuerligt under frukstund.
För att lära tecken med barnen nämner Camilla¹ att man kan lära genom
-Sånger, tecken som stöd för att visa ord som är betydande för sången.
-Lekar, Tillexempel fruksallad, visa tecken istället för att säga frukten.
- Spel
- Böcker, Det finns bland annat teckenböcker där det berättelsen är skriven i både text och tecken.
- Sätta upp teckenbilder i verksamheten
Tips på hemsidor för TAKK:
www.ur.se/teckensprak/flash_holder.html - lektioner i TAKK
www.Spreadthesign.com - Tecken ordbok på olika språk (finns även som app "spread Sign")
www.ritadetecken.se - Tecken bilder att ladda ned och skriva ut
www.barnbibblan.se - har en funktion där man kan skriva med handalfabetet.
GAKK - Grafiskt Alternativ och Kompletterande Kommunikation
GAKK innebär att man använder sig av exempelvis bilder, föremål, symboler eller talande hjälpmedel för att förstå och kunna kommunicera. Det finns barn som på ett konkret sätt behöver ha olika typer av GAKK för att förstå vad som skall ske i vardagen. En del barn behöver en tydlig struktur för att fullt ut kunna förstå den verbala kommunikationen. Andra använder symboler som ett sätt att kommunicera. Camilla Carlsson² redogör i sin andra föreläsning/workshop om "tydliggörande pedagogik". Det är viktigt att tänka på vad vi säger till barnen och vara tydliga i vad vi menar. Väldigt ofta hör man "vi gör det senare", för ett barn som inte har helt utvecklad språkförståelse kan detta bli ett orosmoment för barnet, det tar energi från barnet att gå och fundera på när "senare" är. För ett barn kan "senare" betyda tillexempel:
-En annan gång
- När det blir mörkt (senare=sent)
- Efter maten
Camilla² menar att det är viktigt att vara exakt i sitt uttalande för att inte skapa förvirring hos barnet. Hon pratar också om att det för dessa barn kan vara en hjälp med arbetsscheman eller tidsscheman. Det innebär att barnet har tillgång till ett material där de konkret kan se vad som kommer att hända under dagen. När man utformar dessa scheman skall man tänka på:
1. TID - När, hur länge och vad som händer sen
2. RUMMET/MILJÖN - Vart skall barnet vara?
3. PERSONER - Vilka finns i närheten av barnet under dagen? Vem hämtar/lämnar? Vilka pedagoger arbetar?
4. INNEHÅLL - Vad ska barnet göra och hur? ex: i vilken ordning skall kläderna på?
När man utformat ett sådant här schema är det också av största vikt att lägga energi på hur man skall gestalta det för barnet. En del barn vill ha konkreta föremål, En del klarar symboler och någon annan fotografier. Med hjälp av experter (tillexempel, specialpedagog), kan pedagoger få hjälp i att hitta det sätt som passar barnen bäst. Camilla Carlsson² redogör även för att det är av största vikt att fundera kring hur bilder ser ut som man väljer att använda. Som pedagog måste man se barnets erfarenhetsvärld, självklart för oss är inte självklart för barn. Vi måste även tänka på att barnen ser världen ur ett annat perspektiv än vad vi gör därför är också perspektivet på foton och bilder viktigt att fundera över för att barnet skall förstå.
Under workshopen fick vi ur fantasin komma på en aktivitet som skulle genomföras med en barngrupp. Vi fick i uppgift att skapa en visuell förberedelse för ett barn i behov av stöd. Detta gjordes med hjälp av en app som heter "om en bild" där man sätter ihop bilder i ett bildspel för att tydliggöra för barnen exakt vad som kommer att hända. Man kan välja att fota egna bilder eller att välja bilder från ipadens galleri. Det gäller att skapa ett schema som tydliggör de moment som är viktigast för barnet. I detta skall också begreppen, tid, rum, personer och innehåll vävas in för att öka förståelsen. Det skall vara så exakt som möjligt för att minska stress och nervositet hos barnet. Exempel på ett sådant schema kan vara:
1. Du kommer till förskolan, tar av dig kläderna och hänger på din krok.
2. Du äter frukost tillsammans med, namn på pedagog,
3. Efter frukost skall du gå på toaletten och sedan tvätta händerna.
Och så vidare. Detta material skall barnet sedan få fri tillgång att titta på när de känner att de behöver det. Det bästa är att visa barnet direkt när de kommer till förskolan hur dagen kommer att se ut. Så att de direkt vet vad som kommer att ske. Ytterligare ett sätt att förtydliga är att koppla in föräldrarna och be dom tala med barnet om vad som kommer att hända på förskolan imorgon, vilka som jobbar och hur barnet kommer till förskolan. På detta sättet kan barnen känna sig tryggare, de har ett schema som de kan kolla på hela tiden för att kunna känna trygghet och förstå.
Tips på hemsidor GAKK:
www.papunet.net - Bilder för utskrift
www.hargdata.se - pedagogiska programvaror för läs- och skrivinlärning med symbol- och bildstöd
App: "Grid player" - tala med symboler
Kursmål som berörs i detta inlägg:
- förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
- Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk förskning med relecans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.
- Tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.
Referenser:
Heister Trygg, Boel. (2012). AKK i skolan - en pedagogisk utmaning. Södra regionens kommunikationscentrum. Malmö
Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur
Muntlig Källa:
¹ Camilla Carlsson. Föreläsning/Workshop - Specialpedagogik och kommunikation. Högskolan i borås 5/3 2015.
² Camilla Carlsson. Föreläsning/workshop - Specialpedagogik och kommunikation (del 2).Högskolan i borås 8/5 2015
