I läroplanen för förskola står det att:
- Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och upp muntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen.
- Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner
Under Ann-Katrin Svenssons¹ föreläsning gick hon igenom två olika metoder som används för att lära sig att läsa. I förskolan finns inga uppfyllnads mål, det innebär att det inte finns några krav på att barnen skall kunna specifika saker när de lämnar förskolan. Däremot finns det strävansmål som innebär att barnen iallafall skall ha blivit bekanta med saker som tillexempel skriftspråk. I förskolan handlar det inte heller om att undervisa barnen, utan på ett lustfyllt sätt utmana barnens utveckling. Jag anser det viktigt att komma ihåg att barnen inte behöver kunna läsa när de lämnar förskolan, däremot är det bra att så tidigt som möjligt utmana barnen och utveckla deras kunskaper för att underlätta i deras kommande skolgång. Lindö (2009, s.38) menar att eftersom barn idag intresserar sig för skriftspråket tidigare än vad man gjorde förr i tiden är det viktigt att i mötet med de små barnen känna till de olika metoderna.
Helordsmetoden - analytisk metod
Denna metod innebär att barnen lär sig känna igen hur ord ser ut. De memorera ordbilder och fokuserar alltså inte på enskilda bokstäver. I helordsmetoden ses orden som en helhet, barnen lär sig hur ordet är uppbyggt genom att se olikheter. I denna metod är det viktigt att tänka på att använda små bokstäver när man skall introducera barnen. Detta för att barnen skall kunna se skillnaderna i orden. Om man bara skriver med stora bokstäver ser alla ord likadana ut.
Svensson (2009, s.114) menar att helordsmetoden kan användas från det att barnet börjar tala eftersom att det bygger på en visuell minnesbild av ordens utseende. Ett exempel på övningar man kan göra tillsammans med barnen är att samtala om barnens namn. Ann-Katrin Svensson¹ nämner i sin föreläsning att man i samling kan skriva upp alla barnens namn på en tavla så att alla ser. Sedan kan man börja analysera ordens utseende genom att tillexempel fråga barnen vilka som har något som går uppåt eller nedåt i sitt namn ( j eller k tillexmepel). Det är också bra att uppmärksamma hur orden ser ut genom att måla linjer runt orden (som jag har gjort på bilden ovan) för att på ett tydligare sätt synliggöra ordbilderna för barnen.
Fördelar med helordsmetoden
Lindö (2009, s.39) menar att helordmetoden är den metod som mest liknar den som barnen själv använder när de käcker skriftspråkskoden på egen hand. Hon menar också att barnen genom denna metod får bekanta sig på ett friare sätt än ljudningsmetoden och att barnen kan utmanas på sin nivå. Svensson (2009, s.113) menar att barnen från början får en insikt om syftet med läsning när de lär sig läsa hela ord och meningar. Senare kommer barnen att knäcka koden till läsning genom att jämföra och analyser ord och orddelar.
Nackdelar med helordsmetoden
Den största nackdelen med helordsmetoden är att eftersom barnen lär sig tolka ord som bilder kan en del ord se i princip likadana ut vilket medför att barnen gissar sig fram till vad som står. Det kan också vara svårt för barnen att läsa nya obekanta ord eftersom de inte är bekanta med ordets bild.
Ljudningsmetoden - syntetisk metod
Denna metod utgår ifrån att känna till bokstavsljuden och kunna koppla ihop dem med bokstäver. Lindö (2009, s.38) redogör för att ljudningsmetoden utgår från delar och sätts sedan ihop till helheter, helordsmetoden tvärt om. Barnen får lära sig att koppla ihop varje bokstav till ett ljud och på så sätt ljuda ihop ord. Ann-Katrin Svensson¹ ger i sin föreläsning förslag på hur man skulle kunna arbeta med ljudningmetoden. I samling kan man tillsammans med barnen fundera kring vilka ljud som finns i ord. Det kan även med denna metod vara bra att börja med barnens namn då det är ord som barnen är bekanta med. Svensson (2009, s.114) menar dock att de minsta barnen inte klarar av detta, det krävs att barnen kan lyssna efter språkljud vilket de kan först i fem-sju års ålder. Pedagogen kan tillexempel ställa frågor om "vilka har något som låter i, i sitt namn?", "Kan man hitta ljudet a, i Adam?" och så vidare.
Fördelar med ljudningsmetoden
Lindö (2009, s.38) redogör för att barn genom denna metod får förståelse för den alfabetiska principen och utvecklar fonologisk medvetenhet. Hon menar också att barnen genom denna metod får bättre kännedom om bokstäver och får lära sig hur varje bokstav ser ut samt koppla ihop dem med ett ljud. Svensson (2009, s.116) menar att alfabetisk läsning förekommer hela livet, genom att ha kännedom om alla bokstäver och dess olika ljud blir det inte lika svårt att utläsa nya ord.
Nackdelar med ljudningsmetoden
Svensson (2009, s.112) menar att det är svårt för barnen att hålla många ljud i minnet. När de läser ord bokstav för bokstav är det svårt att komma ihåg vilka ljud de har läst och kan inte koppla ihop dem till ord. Med denna metod tar det ganska lång tid att lära sig att läsa då barnen måste lära sig alla bokstäver och dess tillhörande ljud för att kunna utläsa ord. Förespråkare för helordsmetoden menar att denna metod är onaturlig och ett tråkigt sätt att lära sig läsa på (svensson 2009, s113), barn är ivriga och vill lära sig snabbt.
Kursmål som berörs i detta inlägg:
- Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.
- Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.
Referenser:
Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur
Muntlig källa:
Svensson, Ann-Katrin. Föreläsning Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt. Högskolan i Borås.
20 Januari 2015
